Även om vi bara är hemma igen tillfälligt är det skönt att få lite ledigt från sjukhuslivet, men på måndag morgon åker vi tillbaka för nya provtagningar, samtal och ev, blodtransfusion av den lila undernärda, blodfattiga ungen. Dessutom har vi nu inlett operation sondmatning för att skynda på en viktökning. Fullt upp blir det alltså med matning genom slang i näsan var och varannan timme. Men vi har vanan inne sen tidigare, även om det nu var flera år sedan den metoden behövde tas till.

När vi kommit hem igår åkte vi en sväng till godisfabriken och sedan direkt upp till stallet för att krama om Racke och kompani. Kvällen tillbringade vi sedan med resten av familjen, Idol och tacos.

Liten stallrapport från veckan som gått: Jejja har fått ta hand om allt som vanligt. Bl a var det Ingamay-träning med Dancer i onsdags. Lillen har upptäckt att det är jobbigt att arbeta och försöker komma undan genom att stanna, småbocka eller slänga ut lite ben här och var åt alla håll och kanter. Lektionen fick ägnas åt att bara få honom framåt, framåt, framåt och igenom i hela kroppen utan hänsyn till någon form alls. Resultatet kom i slutet av timmen efter att han fått "skena" runt i full galopp i ridhuset. Då först kom han på bättre tankar och kunde jobba lite också...

Meningen var sedan att han skulle gått ut i skogen dagen efter nu när han har skor på alla hovarna, men en olycka kom i vägen. Jejja och Racke skulle ha lite skoj och hoppa en stund först men då var olyckan framme och Racke gick omkull efter ett litet skutt på ynka 40 cm och Jejja hamnade olyckligtvis under honom. Dessutom sparkade han henne litet i huvudet och trampade henne på låret när han försökte  komma upp. Han knäade sig själv på näsan också och fick lite näseblod, stackarn. Men mest synd var det om Jejja som blev rejält mörbultad. Jag tyckte att hon skulle åkt till akuten och kollat sig, men icke. Och vad gör man när ungen är nitton och bestämmer själv. Skönt var det att komma hem och få se med egna ögon att det inte verkade vara någon större fara med henne även om Racke hade satt ett rejält avtryck på hennes ben. Inte heller Racke verkade det vara något fel på, tack och lov!

Hoppas på att kunna vara en stund i stallet i morgon då maken är ledig och väl ska kunna ta över matandet ett par timmar. Längtar...  

 

Aramis - En dressyrblogg

18 september 2010 15:34

Många tröstkramar till er och lilla flickan! Hoppas hoppas att ni snart är av med det här eländet :( Kram!

http://aramise.bloggagratis.se

 

Ylle

18 september 2010 16:36

Förstår att Du längtar till hästarna! Lycka till på sjukhuset!!! kram

http://ponnyflickornasblogg.bloggplatsen.se

 

Maria G

18 september 2010 17:16

HEJ!! Härligt att ni är hemma även om ni ska in igen.
Stackars Jejja (och racke)...så typiskt när man bara vill ha lite kul!!
Hoppas du får en skön stund i stallet
kram/M

 

mia

18 september 2010 19:36

....det är ju så många nyanser, att ha ett barn som är sjukt. Alla de som inte syns, alla tankar, alla ord, som man inte orkar yttra, ,men som bor inne i en....Allt som hinner tänkas, medan man betraktar sitt barn, som inte får delta , i det som skall deltagas i. Tapperheten, och känslan av att inte lägga tyngd på någon annan , med tunga tankar, som man som förälder , bär i sig.
Du nämner det så bra, en skål med godis, en stund i soffan, då allt får vara , just vardagligt , inte så spännande ( kanske) , men just bara " som vanligt", det som troligtvis , är den dröm man så hett önskar, att bara leva , precis som vanligt.
mia

 

Marianne J

18 september 2010 20:55

Jag läser och tänker.... Är det någon som tar hand om dig? Du finns där, stark som en amazonkvinna, för ditt sjuka barn. Men det tar på krafterna och på något sätt måste du vara rädd om dig. Kanske att avbrottet med hästarna kan ge dig ny energi....men det verkar ju vara så kortvarigt. Lova att du är rädd om dig också!

Min son var sjuk det första levnadsåret, varför jag och han fick göra många turer in till sjukhuset. Jag vet hur starka känslorna kan bli, då man inser att man kan förlora det barn man älskar så mycket. Men jag vet också att man ofta uppbringar en oerhörd styrka inom sig för att finnas hos barnet under sjukdomstiden. Och åtminstone jag lärde mig att inte ta allt för givet.

Ta hand om er - och ta hand om dig! Det är viktigt att du "håller" genom den process ni måste genomgå.

*KRAM*

http://welshcob.bloggplatsen.se

 

mia

20 september 2010 08:27

hoppas att allt är väl, tänker på er!
mia

 

Rackemarie

20 september 2010 10:30

Så mkt värme:) tack alla:)

 

Marit

20 september 2010 23:58

Hoppas allt snart är bra igen och ni får vara hemma! Kram

http://dressyrwelsh.zoomin.se

 

Mägi

21 september 2010 09:50

Tänker som första delen i det Marianne J skrev... sista delen har jag ingen erfarenhet av, men det måste "ta på krafterna". Hörde någonstans att den största kraften som går att finna i naturen och som inte kan jämföras med någon macho-hingst-han-kamp ever.. är djurvärldens modersinstikter för sina ungar! Tror det finns hos de flesta människor också!

http://www.descarada-de-fenix.blogspot.com

 

mia

21 september 2010 14:00

tänker på er
mia

 

Rackemarie

22 september 2010 11:29

Fortfarande på sjukhuset, men det är ganska stabilt. Fler undersökningar väntar...kram

 

mia

24 september 2010 06:44

,,,hoppas ni får komma hem över helgen!
mia

 

Marianne J

24 september 2010 12:36

Hoppas att ni får komma hem nu till helgen! Tänker på er!

Kramis!

http://welshcob.bloggplatsen.se

 

mia

26 september 2010 13:33

,,,hur går allt?
mia

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Kanske att ni får höra mer av mig och min nya häst Barbie. Vem vet. ...

Ett blandat pass som inleddes i ridhuset och avslutades på ett fält. Gissa vilket DiNozzo gillade bäst (och ryttaren också kanske?).  Det är en dotter som rider.              ...

Idag blev det vila som planerat. Lite extra rykt och lite mys på kvällskvisten. ...

      Lite sammanfattning av det senaste:   Träning i fredags.Fick lova att berömma mig själv lite mer för de framsteg vi gör. Nåväl, jag rider mer framåt, vågar till och med trycka på ordentligt i galoppen. Jag har hittat mina magmuskler ...

     DiNozzo funderar på vad vi ska träna på idag. Kanske lite mer basic, tänker matte .             ...