Inte ofta jag bloggar från mobilen, men nu så, i sängen till och med. Idag på eftermiddagen släppte vi hästarna i en ny, obetad liten gräshage. Mums för grabbarna. Sedan blev det ett varmt men bra ridpass på ridbanan i solens sken. Efter motionen fick Nozze bada och sedan krypa in i boxen där han somnade gott en stund innan kvällsmaten.

Då var det vilodag som vanligt. Varje torsdag. Alltid...  

Vi gjorde bara det nödvändigaste vardagsgörat och hängde sedan lite extra med våra fina hästar.

  Grabbbarna Grus i viloläge...

     Mollis i arbetsläge...

Och finaste DiNozzo. Alltid redo...

Inga nytagna bilder, men fina ändå, tycker jag   .

Nytt pass i ridhuset idag. Började med skrittjobb med bjudning fram till handen och ett jämt stöd. Lång, låg form och mina händer på fårullsluddet framför sadeln. Red upp  mot spegeln en bit innanför spåret för att kolla rakheten. Övergick sedan till trav i samma låga form utan att han fick dyka iväg eller ligga på utan fortsätta med ett lätt sug framåt bara. Tog tillbaka eller red på framåt så fort han verkade ramla på i eget tempo. Fick vara lite tuff några gånger men sen tycker jag han lyssnade fint. Tänkte också på att aldrig rida mer än fem, sex steg innan något nytt skulle hända. Halvhalt, liten flytt, volt etc. La till galoppen direkt på detta och där var han fin från början. Några långsidor, volter, kortade och längde och några fattningar från skritt sen var det klart.

Gick sedan tillbaka till skritt, mer samlad nu. Red med korta steg på medellinjen och la små volter till höger och vänster. Sedan några slutor. Red upp på medellinjen mot spegeln från en volt. Var lättare att ha kontoll över bakdelen då när den redan var formad i volten och jag kunde dessutom se hur det såg ut. Gjorde bara några stycken åt varje håll för han tycker det är så jobbigt (och jag med!). Från slutajobbet kunde vi sedan rida godkända övergångar till trav. Kom på att nästan tänka honom utåtställd och krama loss på ytter samtidigt som inner skänkel drev in innersidan mot yttertygeln. Fick vara noga med att inte tappa ut baken i högervarvet  (la lite spö på ytter bak) samt att bogen inte fick trilla utåt i vänstervarvet (spö på lilla högerbogen ibland för att påminna). Testade lite tempoväxlingar, övergångar och tränade mina serpentiner. Sedan travade jag av honom och han kändes följsam och trevlig Mycket nöjd idag.

Finaste DiNozzo   . 

DiNozzo med Johanna på ryggen på skogspromenad. Jag och Sasha kämpar för att hänga med. Glömde lägga mobilen ner på rätt håll, men om man lägger huvudet rejält på sne så  

Han var väldigt duktig. Blev lite stopp för fladdrande presenningar och annat otyg, men annars otroligt stabil. Tror han njöt av turen i skritt och flottaste trav  .
  

Ja det var ett dyk rakt ner och då blir jag så deppig, men fördelen med att vara lite upp och ner är att det oftast snabbt vänder. Likadant om jag surnar eller ilsknar till lite så är jag aldrig långsint. Mina döttrar är nog lite likadana så visst kan det gå lite hett till här hemma ibland. Mannen som inte brusar upp så lätt skakar mest på huvudet.

Så lite gladare är jag allt nu ikväll. Speciellt som min fina röda Prins var extra go och kelen idag och dessutom var han lättriden och trevlig ( Åsas insats igår var nog nyttig). Av gårdagens trötthet märktes absolut ingenting tack och lov.

Jag ber om ursäkt för att jag är dålig på att besvara era kommentarer för tillfället. Älskar ju att se lite kommentarer trilla in här och vill alltid ge ett gensvar att jag läst. Men just nu är jag deppig rent allmänt och orkar inte riktigt med. Min misslyckade träning igår kan säkert också ha samband med mitt tillstånd. Kände redan från början att det skulle gå åt pipsvängen. Får se hur det går idag. Kanske att vi skulle ta lite semester ifrån varandra annars, Herr Röd och jag.

Var de arbetsvilliga de små gossarna?

Svar: Ja, Mollis ville ALLT när han väl kom igång. DiNozzo ville INGET.

Det var den jäkligaste träningen jag haft på honom och snudd på det räligaste ridpasset över huvud taget. Kravet var att han skulle fram till bettet och vara kvar där, men se det ville inte den röde alls vara med om. Han slingrade, sköt ut en bog en högerbog eller en vänsterrumpa, dök eller hade huvudet i taket, backade, hoppade på stället, småställde sig. Allt han hade behövt göra var att gå rakt fram i skritt med stöd på tygeln. Göra halt med bibehållet stöd, skritta på igen och variera tempot samt kunna komma igång i trav. Hur svårt kan det vara. jag blev surare och surare och han också. Till slut fick faktiskt Å sitta upp för att få ordning på trotset. Han försökte allt med henne också men till slut fick han ge sig och ja, ja...då blev det BRA och han gick FIIINT och fick BERÖM.

Uppe i stallet orkade han bara äta sin betfor sen somnade han baske mig med huvudet i krubban. Inte kan matte vara sur då. Nej, alla får ha sina dåliga dagar. Vi skyller på gräsätandet  . I morgon tar vi nya tag.

Tur att han är söt  !

Såhär fina var Mollis och Johanna igår när jag fotade dem på utebanan:

- Hallå grabbar! Vill ni komma in och jobba lite?

- NÄÄÄÄÄÄ!

- Men om ni får lite betfor och annat gott då?

- Suck, okej då rå...