Rackemarie

Alla inlägg under september 2011

Av rackemarie - 28 september 2011 10:55

Tänk så kul det kan vara ibland att bara känna att några övergångar blir lyckade. Från skritt till trav var lyckliga ögonblick igår. Från skritt till galopp har vi en bit kvar, men det kommer...


Idag blir det klippning av Gold förhoppningsvis. Hon är lurvig som en björn och svettas floder. Ingamay-träning för Dancer och kanske liten skogstur för Racke.


Foto: Hästen som inte kastar någon skugga eller "Jo ,vi rider alltid tävlingsklädda i skogen"(fotomontage förstås, men kanske bäst ändå att tala om så ingen tror något annat).

 

ANNONS
Av rackemarie - 26 september 2011 10:43

  Höstens första bild på mig och Gold. Jädrans snygga vi är i vår tjusiga, sammatchade outfit. Här på träning för en vecka sedan för vår Åsa.


Som vanligt fick vi börja med att jobba med respekten. Att svara snabbt på hjälper både framåt och bakåt. En del av lektionen fick ägnas åt att PISKA fram lite energi, men när väl den stora fattat framåtbjudningens tjusning gick det bättre. Under veckan som följt har jag sedan jobbat med detta eviga, att vara kvick och lydig. Dessutom har vi konstaterat att jag är aqlldeles för överrörlig, tänk modell trasdocka som slänger runt däruppe. Läxa: att strama till mig. Tänka halt i ryggen och inte guppa iväg.


Tycker att det är nyttigt att tänka  i bilder nör man ska träna in något. Plockade fram en överstel ryttare i minnesbanken som fick bli förebild för veckan.


Lektion 2 i lördags och redan resultat. Tänk vad nyttigt att göra sin läxa. Förebildsövningen hade givit resultat och den vägen ska det fortsätta. Märktes också på Gold att jag övat bra och hon svarade bra och var allert. En tydlig skillnad enligt Å. Vad glad jag blir!


Övningar i skritt och trav där jag hela tiden bara fick tänka på att sitta kvar och inte ge en millimeter i övergångarn. Följden blev en häst som faktiskt fick sätta under sig i övergångarna. Finns ju liksom ingen annanstans att ta vägen. Mina hjälper måste också vara kvicka, dvs att förhållningarna snabbt ska följas av den pyttigaste eftergift, då kommer bakbenen!


Nu hann vi också med att jobba med galoppen. Fattningar från skritt praktiserades. Återigen med mig fastklistrad utan minsta fall framåt i fattningen. Lättare sagt en gjort när 600 kg häst tycker att fattningen bäst utförs med starkt huvudryck, utskjutande bog och bakben i förra veckan. Men då...tillbaka i skritt, litet rapp för skärpning och om igen. Jobbigt värre. Återigen de där bakbenen som bara ska in, bogen på plats och om och om igen. Men några steg i finemanggaloppen blev det allt. Och tänk att när vi bytte varv så är helt plötsligt högergaloppen lättare att rida än vänster. Jag tror vi är på rätt väg igen.


Johanna och Racke kämpar också på, men det börjar märkas på den gamle att dressyrpass är trååååkigt och jobbigt. Därför blev det en höjdare för dem igår när de fick följa med Leif till grannens travbana för ett rejält galopp-pass. Där visade han var skåpet (det omtalade) ska stå. Ingen som slår honom på fingrarna där inte. Stora dressyrhästen kunde verkligen ta sig i brasan och tom kvicke Zandor låg i lä när ökenlöparen satte fart på de långa kaninbenen. Sex km blev det allt som allt, de andra hästarna flåsiga, svettiga och trötta på den långa avskrittningen hem. Racke småtaktade, galoppade i minsta backe och var allmänt uppspelt. Mer galopp åt araben!

 

Den vite ädle springaren och hans jockey i körsbärsblommornas tid.


Unge herrn däremot tar det lite lugnt. Tror ta mig tusan han växer igen och hans matte jobbar hos islänningarna mest hela helgerna så hon har inte tid, men Johanna har så smått börjat ta sig an honom. Vad sägs om 150 cm ryttare och 170 cm unghäst. Mamma med hjärtat i halsgropen vill helst inte kolla, men peppar, peppar...Dessutom är lilla treåriga Ettan igång igen efter en skada. Med Johanna på ryggen. Och tänk då på hur det var för ett år sedan med henne. Nog blir man imponerad!

ANNONS
Av rackemarie - 20 september 2011 09:21

Ett valspråk som sitter fastpräntat någonstans i den småländska ryggmärgen. Stammar man från envisa småbönder som brutit sten på sina karga marker i generationer på den ena sidan och strävsamma tändsicksarbetare på den andra får man nog i sig den där envisheten med modersmjölken.


Och tänk att jag är så priviligerad att jag faktiskt lyckats med mycket som jag gett mig den på att jag ska trots att livet periodvis bjudit på en del jobbiga sträckor och uppförsbackar. Vad det gäller hästarna var jag redan som liten en inbiten hästälskare som inget hellre ville än att få gå på ridskola och umgås med dessa fantastiska varelser. Några lektioner blev det och långa cykelturer till stallet för att sköta om favoritponnyn Flinta, men efter en rejäl allergireaktion mot hö satte min mamma stopp för vidare hästäventyr. Men läste om mina favoriter gjorde jag. Faktaböcker, Wahlströmsböckerna öch ALLA Svarta hingsten. En sådan häst! Och den lille killen Alec kunde jag identifiera mig starkt med. Han som också kom från en familj utan hästintresse. Och jag drömde.....


När jag var i 13-årsåldern fick jag lite nya kompisar som delade mitt intresse och en av dem hade till och med en egen ponny. En svart, liten new forest-skönhet var det och det var så underbart att få följa med Nettan ut till hennes stall emellanåt och lite ridning blev man också bjuden på ibland. Lite tur hade jag också sommaren därpå när det lilla russet Brunte, som gick på bete med Molly och grannens Buster, blev utan ryttare. Då fick jag ett par underbara veckor med sommarhäst. Långa skogsturer och bad:) Sedan följde jag med som skötare till ridskolan där han bodde och där flängde jag runt på både smått och stort under något år. Inga lektioner dock för det hade tyvärr föräldraskapen ingen förståelse för. Så någon ryttare blev jag inte...


Sedan slutade alla hästdrömmar i ett tonårstumult där det inte fanns plats för de underbara längre...


Men NU är nu och inte då och mina hästdrömmar är här alive och livskraftiga. MIn flickdröm om att äga den där vackra, kloka underbara hästen har slagit in. Med råge dessutom! Någon svart, eldig hingst blev det inte (tack och lov), men en vit, vacker arabvalack är inget dåligt ögongodis heller. Sedan kan man få sitt lystmäte av ungdomlig kraft i fine Dancer. Och sist men inte minst. Störst, längst och överlägset mest Marie-anpassad, underbaraste Gold. Helt rätt i allt för mig. Så snäll och go att ta hand om och pyssla med. Står stilla som en klippa och låter sig bli borstad. Välutbildad bortom mina kunskaper, en häst att växa med. Så underbart.


Vad gör det då att man inte är miljonär, att man inte har det finaste huset eller flådigaste bilen, inte kan unna sig att resa utomlands titt som tätt. Inte ett skvatt! För det är det här JAG vill. Sen får väl andra tycka att man är lite knäpp men jag lever MIN dröm. Så det så!

 

Av rackemarie - 15 september 2011 09:04

Första höststormen kom och gick utan att ställa till det alltför mycket. På tisdagen möttes vi av tre vildhästar i hagen. Inte tal om att de skulle lunka ner till grinden efter oss som de brukar. Nej, full sprutt i benen och bäst för människor att hålla sig undan när drygt ett ton häst (Dancer och Gold) kom störtande och drog förbi ner mot grinden. Vår lille vite vite prins däremot blir alldeles för glad att se oss för att störta iväg med hagkamraterna så han körde sitt eget lilla vildhästpass vid vår sida. LIte lagom spring och huvudkrumbukter och "titta vilken vacker arab jag är" blev det i stället. Så vacker han är då. Som en riktig liten sagohäst!


Nåja, sällskapet lugnade ner sig så småningom i stalllets lugna vrå, men ridning avstod vi. Racke fick dock ett longeringspass av Johanna och jag mös lite med både Gold och Dancer.


Igår blev det i alla fall ridning då blåsten lugnat ner sig en hel del. Johanna och Gabbi gav sig ut i skogen på sina pållar och Åsa och jag traskade ner till ridhuset med mor (Gold) och dotter (Diva).


Ett par pass har jag fokuserat mest på lydighet och att hon ska vara kvar i det jag kräver och inte gå ifrån mig. Har fått en del ordning på skritten och halterna så nu har vi börjat lägga till övergång skritt-trav också. Kan ta ett varv på volten innan traven kommer, men när hon väl accepterat att det är bakbenen som ska in under kroppen innan frambenen lajar iväg blir det riktigt bra. Nu ska vi fortsätta med detta och vara noggranna som attan. Plussar man sen på lite extra tempo så småningom kan det nog bli riktigt bra också.


Galoppen jobbar vi också på och kan nu galoppera FLERA varv på volten plus lite långsidor i vänster varv. Högergaloppen är lite äcklig fortfarande för där byter hon så lätt och jag tappar balansen. Men vi jobbar på och har roligt .


Min fina, fina häst  

 

Av rackemarie - 5 september 2011 09:02

Detta som jag måste ta tag i. Som jag är så riktigt feg i. Tycker det går för fort fast det enligt barnen är som att se färg torka. Känner skräcken när den långa bäckahästen inte ens KÄNNER min ytterskänkel utan bara glider närmare väggen. Vet att allt skulle gå så mycket lättare med lite mer fart från början.


Min senaste metod: Att hålla upp huvudet på henne så att hon inte får dyka och därifrån rida framåt in i handen. Gör att jag blir lite modigare och vågar trycka på. Sedan ska farten komma också. Tror jag. Om jag vågar....


Annars tycker jag att vi sköter oss riktigt bra. Fokuserar på lite olika saker olika pass. Ibland att bara få henne fram, fram , fram...behövs alltid med lata damer. Men hon behöver också reagera snabbare på förhållningar, halvhalter, övergångar, halter utan att bli seg i handen. Också här givetvis att hon ska bjuda fram men vara mer lyhörd för mina hjälper. Kan säga att man får ta rejäla tag med förhållningarna i början. Både hand och hela kroppen behövs, dvs jag kan nästan lägga mig ner i sadeln innan hon reagerar. Sedan en snabb eftergift och fram. Upprepa tills hon är kvick och lydig. Lägga på trav, skritt. halt, trav etc.


Måste också få till en bättre rundning och eftergift i sidorna.  Speciellt högersidan är STEL. Favvoövning just nu:  rida rakt upp från C, skänkelvikning ut till spåret, liten volt tillbaka vid A, växla med att rida rakt ut till spåret eller några steg skänkelvikning. Likadant i andra varvet osv. Börjar i skritt, men gör sedan samma i trav.


Målet är att i slutet av ridpasset kunna rida 10-metersvolter i trav i båda varven. Åttvolter alltså med två stegs rakriktning på medellinjen. Bibehållen schvung är ett krav. Hon ska också kunna rakriktas och ställas om på volten utan att glida hit och dit. Lyckas vi?: Ibland och ibland inte.


För övrigt: Johanna har övergivit oss för att bo på skolan en hel vecka och ha stalltjänst. Ev. åker Racke dit på fredag om dotter två är ledig och kan hjälpa till med lastning.


Kanske skulle vi också försöka få på Dancer på vår transport för lite träning. Vet ju inte om han får plats...

 

Presentation

DiNozzo

   Född 2005, Westfalher.

e. De Kooning ee. Donnerhall

ue. Florestan I

Importerad till Sverige som fyraåring.

Utbildad LB/LA. Tävlad LB.

Moller af Idskov

 Född 2000, Dansk ridponny.

e. Mango AA, ee Mago xx

Mankhöjd ca 153 cm.

Utbildad och tävlad LA dressyr,

90 cm hoppning.

Hrachmaninov ox

 Född 1991, Arabiskt fullblod.

e. Garanti, ee Probat

ue Haracz

Utbildad och tävlad MVSC.

Placeringar upp till LA:1.

Numera pensionär och bor hos vänner.

Gold (52)

 1995-2012

e. Guinness ee. Dolomit

ue. Herkules

Utbildad MVSB.

Fick fyra fina föl.

Underbar vän  

 

 

Dancer

 

Född 2007. SWB

e. Don Primero ee. Donnerhall

ue. Guinness

Gångartsdiplom på treårstest.

Såld till Yvonne 2012.

Utbildad och tävlad upp till LA:4 med placering så här långt.

 

Kategorier

Senaste inläggen

Länkar

Kalender

Ti On To Fr
     
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< September 2011 >>>

Arkiv

Tidigare år

Sök i bloggen

Fråga mig

3 besvarade frågor

Maries gästbok

Besöksstatistik

RSS

Följ bloggen

Följ Rackemarie med Blogkeen
Följ Rackemarie med Bloglovin'

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se