Höstens första bild på mig och Gold. Jädrans snygga vi är i vår tjusiga, sammatchade outfit. Här på träning för en vecka sedan för vår Åsa.

Som vanligt fick vi börja med att jobba med respekten. Att svara snabbt på hjälper både framåt och bakåt. En del av lektionen fick ägnas åt att PISKA fram lite energi, men när väl den stora fattat framåtbjudningens tjusning gick det bättre. Under veckan som följt har jag sedan jobbat med detta eviga, att vara kvick och lydig. Dessutom har vi konstaterat att jag är aqlldeles för överrörlig, tänk modell trasdocka som slänger runt däruppe. Läxa: att strama till mig. Tänka halt i ryggen och inte guppa iväg.

Tycker att det är nyttigt att tänka  i bilder nör man ska träna in något. Plockade fram en överstel ryttare i minnesbanken som fick bli förebild för veckan.

Lektion 2 i lördags och redan resultat. Tänk vad nyttigt att göra sin läxa. Förebildsövningen hade givit resultat och den vägen ska det fortsätta. Märktes också på Gold att jag övat bra och hon svarade bra och var allert. En tydlig skillnad enligt Å. Vad glad jag blir!

Övningar i skritt och trav där jag hela tiden bara fick tänka på att sitta kvar och inte ge en millimeter i övergångarn. Följden blev en häst som faktiskt fick sätta under sig i övergångarna. Finns ju liksom ingen annanstans att ta vägen. Mina hjälper måste också vara kvicka, dvs att förhållningarna snabbt ska följas av den pyttigaste eftergift, då kommer bakbenen!

Nu hann vi också med att jobba med galoppen. Fattningar från skritt praktiserades. Återigen med mig fastklistrad utan minsta fall framåt i fattningen. Lättare sagt en gjort när 600 kg häst tycker att fattningen bäst utförs med starkt huvudryck, utskjutande bog och bakben i förra veckan. Men då...tillbaka i skritt, litet rapp för skärpning och om igen. Jobbigt värre. Återigen de där bakbenen som bara ska in, bogen på plats och om och om igen. Men några steg i finemanggaloppen blev det allt. Och tänk att när vi bytte varv så är helt plötsligt högergaloppen lättare att rida än vänster. Jag tror vi är på rätt väg igen.

Johanna och Racke kämpar också på, men det börjar märkas på den gamle att dressyrpass är trååååkigt och jobbigt. Därför blev det en höjdare för dem igår när de fick följa med Leif till grannens travbana för ett rejält galopp-pass. Där visade han var skåpet (det omtalade) ska stå. Ingen som slår honom på fingrarna där inte. Stora dressyrhästen kunde verkligen ta sig i brasan och tom kvicke Zandor låg i lä när ökenlöparen satte fart på de långa kaninbenen. Sex km blev det allt som allt, de andra hästarna flåsiga, svettiga och trötta på den långa avskrittningen hem. Racke småtaktade, galoppade i minsta backe och var allmänt uppspelt. Mer galopp åt araben!

Den vite ädle springaren och hans jockey i körsbärsblommornas tid.

Unge herrn däremot tar det lite lugnt. Tror ta mig tusan han växer igen och hans matte jobbar hos islänningarna mest hela helgerna så hon har inte tid, men Johanna har så smått börjat ta sig an honom. Vad sägs om 150 cm ryttare och 170 cm unghäst. Mamma med hjärtat i halsgropen vill helst inte kolla, men peppar, peppar...Dessutom är lilla treåriga Ettan igång igen efter en skada. Med Johanna på ryggen. Och tänk då på hur det var för ett år sedan med henne. Nog blir man imponerad!

 

Maria G

26 september 2011 13:19

Åhhh så fina ni är!!
Hade gärna velat se den vackre araben i full galopp, kan tänka mig att man njuter för fullt uppe på hans rygg!
kram/Maria

 

mia

27 september 2011 13:20

Främst , underbart att läsa om Johanna och Racke!
Och bilden på dem, säger väl allt?
och intressant som vanligt, att läsa, vad du och Gold gör, på träningarna. Skåpet, rackemarie,,,,,låt det stå! ( Japp!!!Fotot av er , kanon)

http://www.jonshage.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Kanske att ni får höra mer av mig och min nya häst Barbie. Vem vet. ...

Ett blandat pass som inleddes i ridhuset och avslutades på ett fält. Gissa vilket DiNozzo gillade bäst (och ryttaren också kanske?).  Det är en dotter som rider.              ...

Idag blev det vila som planerat. Lite extra rykt och lite mys på kvällskvisten. ...

      Lite sammanfattning av det senaste:   Träning i fredags.Fick lova att berömma mig själv lite mer för de framsteg vi gör. Nåväl, jag rider mer framåt, vågar till och med trycka på ordentligt i galoppen. Jag har hittat mina magmuskler ...

     DiNozzo funderar på vad vi ska träna på idag. Kanske lite mer basic, tänker matte .             ...