Ja, inte alla sakerna samtidigt förstås, men en bra bok i solstolen är inte fel så det ägnade jag förmiddagen åt.

  Boken utspelar sig i Bangladesh dit den svenska biståndschefen Sofia kommer med sin familj (man och två barn). Den handlar också om systrarna  Nazrin och Mina, två flickor som flyr sin hemby till storstaden. Riktigt bra bok!

Eftermiddagen tillbringades i stallet naturligtvis. Det blev ett ganska kort ridpass på banan. Dumma, stora bitdjur gillar vi inte! DiNozzo blev jätterädd när vi skrittade ner mot ena kortsidan. Det stod ett fruktansvärt monster där...eeeh...en trädgårdsoffa var det, men han tyckte den var skitläskig och slängde sig runt och ville bara bort. Jag fattade ingenting först, men fick tillbaka honom i rätt riktning, men han glodde på denna hemska sak och ville inte komma för nära den. Desutom hade det dykt upp dressyrbokstäver på det tidigare tomma stolparna, men dessa sneglade han bara lite på. Efter att ha tampats med dessa hemskheter ( han tyckte soffan var värst, jag tyckte stora bitdjuren ) blev det lite avsutten soffterapi...hmmm....det var visst inte så farligt det där odjuret när matte till och med vågade sätta sig på det. Sockerbit blev det också när man vågade sig fram.

Men igår när han passerade soffan på vägen till skogen var den inget hemsk alls: Vilken liten skurk  .

    En sådan här är det ungefär. Farlig, eller hur?

Men trots att det inte var ett alltigenom behagligt ridpass tyckte jag han kändes riktigt fin emellanåt. Skulle ju ändå bara jogga lite lätt för imorgon blir det TRÄNING (i ridhuset).