Nu sitter jag ensam på vårt rum och väntar. Det är alltid lika hemskt att gå ifrån och lämna över tll någon annan. Så nu ska jag vila så gott det går. Och äta. Känner mig i beredskapsläge sådana här dagar och äter i förebyggande syfte och har dessutom laddat handväskan med banan, äpple och mörk choklad. Vet att alla krafter behövs.

Snart Racke är hon hemma hos dig igen. Vet att hon tänkte på era galopper när hon somnade...

 

Maria G

3 maj 2011 16:38

Jag är ju inte hos dig där i verkligheten Marie,men jag garanterar dig att jag är där med dig och Johanna i tanken!!
kram på er/maria G

 

Maria

3 maj 2011 20:29

Vet att Racce längtar efter att få uppfylla Johannas drömmar hon är ju hans människa. Krama om henne från mej och Racce

 

mia

4 maj 2011 11:22

Blev rent tårögd , Marie.
Det är så svårt som det är, med de där barnen, som inte får vara riktigt friska. Man präglas till viss del som förälder . Och så känner man sig ensam.
Fast nu vet du ju, att det är ett gäng, som återkommer med värmande tankar åt er bägge, inte minst här på bloggen.
mia

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Kanske att ni får höra mer av mig och min nya häst Barbie. Vem vet. ...

Ett blandat pass som inleddes i ridhuset och avslutades på ett fält. Gissa vilket DiNozzo gillade bäst (och ryttaren också kanske?).  Det är en dotter som rider.              ...

Idag blev det vila som planerat. Lite extra rykt och lite mys på kvällskvisten. ...

      Lite sammanfattning av det senaste:   Träning i fredags.Fick lova att berömma mig själv lite mer för de framsteg vi gör. Nåväl, jag rider mer framåt, vågar till och med trycka på ordentligt i galoppen. Jag har hittat mina magmuskler ...

     DiNozzo funderar på vad vi ska träna på idag. Kanske lite mer basic, tänker matte .             ...