En liten bildkavalkad från Golds och mitt dressyrpass igår. Johanna fotade. Här ska det sittas upp. Vi skrittar fram. Se så glad jag är! Lösgörande av höger sida i skritt. Uppdragna knän tyvärr (som vanligt). Lite trav...Räta på dig människa och titta inte ner...! Men Gold är fin.
Vänster galopp i något lätt sits och riktigt fin uppförsbacke på Gold.
Dancer och Jejja. Också i vänster galopp. Likhet kan anas!
Och en liten bild från Rackes och Jejjas tävling 15/8 i LC:2, 66% och en placering blev det! Visst ser det snyggt ut i denna "längning av steglängden"!
Ett nöjt ekipage! Racke har här tagit sikte på domaren för en extra charminsats. Han går fram och lägger huvudet på ridhussargen och vill ha en liten klapp. Och det fick han!
Maria G
22 augusti 2010 15:13
Jättefin GOLD!! Hon ser verkligen jättetrevlig ut:-) För att inte tala om hennes son..
Racke är annars min favorit, han påminner ju så om de två araber vi haft ivår ägo, och som du säger den där längningen går inte av för hackor!!!
M
rackemarie
24 augusti 2010 08:54
Extra kul att du gillar vår lille Rackebajsare. Visst kommer han alltid att vara något extra. Han är trots allt den första egna, min flickdröm och tjejernas prins...
Ulla
22 augusti 2010 18:22
Åh, dessa uppdragna knän... också mitt dilemma! Jättefina bilder. Gold är så vacker och visst liknar Dancer henne!
rackemarie
24 augusti 2010 08:52
Vi får jobba på våra sitsar Ulla. v
Vilket slit det är och svårt att jobba bort när det en gång blivit så. Gold är en riktig pärla och det är så kul att vi hade möjligheten att få köpa en av hennes avkommor.
rackemarie
24 augusti 2010 08:50
Ja, visst är han supersnygg. Får se om det blir något av honom. Alla förutsättningar finns.
rackemarie
24 augusti 2010 08:49
Ja, det känns bra, men lite ringrostigt! tur att Gold är så snäll.
rackemarie
24 augusti 2010 11:01
Tack! Jo, vi kämpar på allihopa (på olika nivåer och med olika ambitioner, men jag tror att jag har roligast!).
mia
25 augusti 2010 00:09
Ser ju jättebra ut! Rätt, liksom, som att ni kan era grejjer! Och vilken galopp, en måste du ju vara stolt över. Roligt, är väl det enda det handlar om , till slut ? Det måste ju vara det, som allt går ut på?
mia
http://www.jonshage.bloggplatsen.se
rackemarie
25 augusti 2010 09:13
Jisses mia! Man tackar, men det är ju lite lätt att ljuga med bilder också, speciellt som Johanna kan ta serier med sin nya kamera. Om jag har modet kanske jag lägger ut lite "katastrof-bilder" också för balansens skull. Finns bilder på mig typ "hopkrupen köttbulle" och på Gold i "dykläge" i full galopp...
Ingela R
27 augusti 2010 08:53
Gold är så fin. Precis min typ av häst. Så roligt att ni kunde köpa hennes avkomma. Han har ju nu möjlighet att bli det ni gör honom till eftersom han är så ung.
Jag tycker det är så roligt att läsa hur det gick till när folk "blev med sina hästar". Nu vet jag hur ni fick Dancer men hur är det med de andra två? Skulle vara roligt att veta men bara om du vill berätta!
Ett tipps! När jag lärde mig rida en gång för 40 år sedan (den siffran lät inte rolig) fick vi alltid börja lektionerna utan stigbyglar, för balansens skull och för att hitta ett bättre skänkel läge. Efter ett uppehåll på 10 år i ridandet, för 15 år sedan, gjorde jag på samma sätt. Men red bara utan stigbyglarna i skritt till att börja med. För mig fungerade det bra. Ambitionen var att sänka stiglädret ett hål i månaden.
Jag tycket du är beundransvärd som du kämpar på med allt du har runtomkring dig. Det är så roligt att läs din blogg (är inne minst en gång/vecka) även om jag inte lämnar kommentarer så ofta. Men ibland får jag skrivklåda.
rackemarie
27 augusti 2010 11:22
Tack Ingela för din trevliga kommentar. Bra idé att berätta om "våra" hästar och hur de kom i vår väg. Återkommer om detta. Ja, jag vet ju det; att ridning utan stigbyglar är nyttigt för sitsen. Nu blir det så, åtminstone i skritt och trav. Tack för påminnelsen:): Och fortsätt titta in!
Johanna
27 augusti 2010 18:17
Det blir du och jag mamma som får rida utan stigbyglar, jättebra för mig som behöver komma ner ordentligt i sadeln!
Marianne J
29 augusti 2010 10:42
Jag måste också träna både balans och att komma ner i sadeln, så det blir lite rida utan stigbyglar för mig också. Det är lite lättare att hitta sin egen "form" när man sitter på en liten islänning än på de större hästarna, tycker jag. När jag blivit säkrare i sadeln på islänningar är det dags att kliva upp på större häst igen.
Bilderna är fantastiskt fina! Jag gillar verkligen Rackes uppsyn då han flirtar med domarna. Men även era andra två hästar är jättefina!
http://welshcob.bloggplatsen.se