Tycker denna kombo vore snygg. Börjar i vilket fall bli aktuellt med nya boots. Ska kollas live nästa gång jag  har vägarna förbi Charlies.

Verkar som att det var lite bett i penicillinet ändå. Har blivit stadigt bättre under veckan som gått och får bara hostanfall när jag anstränger mig. Stallet och hästen har fått gå på en höft. Har haft hjälp med det tunga men klappa och gosa lite måste man ju.

Igår hade vi hovslagare hos de våra så nu är det nytt runt om och nybroddat. DiNozzo fick sedan springa lite på lina också eftersom de kommit in tidigare.

Idag var det det då riktig ridpremiär för mig. Lite grann har jag suttit på honom under veckan men vi har inte gjort något ansträngande, mest skrittat och skruttat. Idag blev det åtminstone stundtals lite riktig ridning, men jösses så svag jag är. Fick bli efter mina förutsättningar förstås men lite i alla gångarter blev det och en del övergångar osv. Efter ca en halvtimme var jag helt slut och då hade jag ändå pausat och skrittat några gånger.

Men vad säger man om denna underbara röde riddare: Står i nästan två veckor, i och för sig med halverad kraftfodergiva, och sedan går han ner till ridhuset och är bara glad och arbetsvillig. Inte ett bus eller brall. Det är mattes kille det! Skillnad på den lille svarte duracellkaninen som nästan vibrerar på stallgången innan han kommer ner till ridhuset. För att inte tala om vilken bockmaskin och full i sprutt han var på fältet idag. Men det är ju verkligen don efter person här. Vissa gillar visst näradödenupplevelser. Not me!

Lite snöbilder från förra året när Johanna rider på fältet. Ser ungefär likadant ut nu.