Att bli arg när man rider är väl inte att rekommendera om man menar i betydelsen att tappa humöret. Men om man flyttar ilskan och frustrationen från huvudet ner i mage, rumpa och ben blir det många gånger en positiv överraskning.

Dagens dressyrpass höll på att bli en riktig mardröm. En löshoppningsdag och en slappardag i hagen hade tydligen fått en stor röd herre att glömma sin dressyrläxa. Det var seeeeghalter, lunktrav och banangalopp. Jag tycker jag testade det mesta och en del gick hyfsat, t ex så blev det helt godkända skänkelvikningar från medellinje och ut till spåret. Men det fanns liksom inget driv i hästen. Funderade på om det inte var jag som satt och fegred och höll igen eftersom jag tyckte att underlaget var så ojämt och lurigt. Upptrampat efter löshoppningen i en sväng. Lite fruset på något ställe efter vattningen osv...

Men när jag kom på X och skulle svänga höger vid B och det inte hände ett dugg blev jag förbannad...på mig själv! Stackars lilla hästen hade väl knappt styrfart och var i tre delar (minst). Inte så jäkla lätt att svänga då inte. Så då började jag äntligen rida! Kanske inte det vackraste världen skådat, men ibland behövs lite "fulridning" för att man ska komma loss. Full fart framåt alltså, följt av övergång till skritt högst två tre steg och sedan trav friskt framåt igen. När jag sen kände att han blev glad och sög på kunde jag rida serpentiner med halvhalter, åttvolter med skrittsteg emellan. Samlade traven några steg, släppte på en långsida. Varierade, varierade hela tiden: Framförallt inget att sitta och skrittsega i det här läget. Sedan galoppade vi som ingenting också. Till och med i det svåra varvet. När han väl var ihop och framme behövde jag baske mig bara tänka galopp. Måste lära mig att vara mer aktiv i min ridning hela tiden!!!! Men trots allt nöjd med mig själv att jag klarade ut problemet, att ta tag i det och klara ut det och tänka om.

Till sist fick han sträcka ut i en lägre form i trav (och så tog vi en liten frustgalopp också bara för att släppa loss ordentligt).

Hur göra?

Det verkar inte finnas rätt sadel ens om jag söker på begagnat i hela världen. Det närmaste jag kommit är en i Stocholmstrakten. Jättefin för 16.000 kr, men en HALV tum för liten i sitsen (kan jag banta ner mig eller fettsuga arslet?).

Ett annat alternativ är en halv tum för stor i bommen men lagom i sitsen: Dessutom brun (vill inte ha egentligen). Kostar 21.000 Kr.

Fördelen med dessa alternativ är att man får sadeln direkt, men hur kul är det att upptäcka att man inte kommer ner i den lilla sadeln eller att en halv bomstorlek gör att det blir fel på Nozze.Han mäter idag +0,5 och ska ha en +1,5 bom att muskla upp sig till Sadelutprovaren tycker att båda alternativen är dåliga:(

Överväger därför att köpa ny. Fördelen att man får precis det som är utprovat och en sevice som följer med nyköp. Man kan dessutom lämna tillbaka den om hästen ändrat sig under väntetiden. Och väntetid blir det: Minst 8 veckor, men det kan också dröja hela 16 veckor nu under högsäsong. Då har jag sadel till hösten i alla fall. Och jag är minst 30.000 kr fattigare!

Hur skulle ni gjort? Ge mig lite råd är ni snälla?

  Efterlyses: AMERIGO DJ DRESSYR, 17,5", N, +1,5, SVART (helst)

Idag har hästarna vila:

  Givetvis har vi varit där och gjort allt pyssel plus att jag kör upp en sväng i kväll också efter att jag släppt av Johanna vid tåget.

Dagen har i stället ägnats åt att träffa en gammal vän som jag inte sett på år och dag. Det var så himla roligt att ses, men tiden flög iväg alldeles för snabbt, tyvärr. Efter stallet har jag också hunnit klippa ner en massa buskar och träd i trädgården. Ha en skön fredagskväll alla. Det ska jag ha.

På förmiddagen stod det löshoppning på schemat. Vi åkte upp så att vi skulle hinna mocka innan. Hästarna stod och solade och halvsov i hagen under tiden. Döm om min förvåning när jag plötsligt hör en häst komma gående och plötsligt står det en röd häst i stalldörren! Han tyckte tydligen det var lite mysigt att komma och hälsa på matte. Det visade sig att deras grind stod öppen, men det är ingen fara eftersom det alltid sitter extralinor uppe när hästarna är ute. DiNozzo gick lugnt in i sin box så snart jag fått undan skottkärran. Mollis var lite upprörd eftersom hans stalldörr var stängd, men sen kom han också in när Johanna hunnit öppna för honom.

Hoppade gjorde de sedan så duktigt. Det märktes att de tyckte det var skönt att få springa av sig på ett bra underlag. DiNozzo galopperade med bra energi och var riktigt kvick i benen och Mollis har alltid mycket energi och hoppar så kvickt och bra. Han hann dessutom bralla en hel del på galoppsträckorna. Två glada hästar!

Resten av dagen får de njuta i hagen...med stängd grind    

Förmiddagen ägnades åt lite utflykt med miljöträning för Mollis. Vi lastade och åkte till lokala ridklubben för att rida en stund i deras ridhus.  Han skötte sig superbra hela tiden. Visst är han lite vaken på gott och ont, men mest precis när vi lastade ur och han skulle kolla på allt. Inne i ridhuset tittade han inte alls. Jo, på ett ställe där det är en dörr blev han lite spänd, men hela tiden ridbar. Kan nog tänkas att han kan få åka på träningar/tävlingar någon gång i framtiden.

Eftermiddagen var DiNozzos. Vi repeterade gårdagens läxa. Lite brådska hade vi eftersom det skulle löshoppas senare. Jag ledde honom först en stund, vilket jag alltid gör. Spände gjorden och satt sedan upp. Skrittade på i raskt tempo med kontakt på tygeln. Kollade så att styrningen satt där och att han tog halterna kvickt.

När detta satt travade vi igång och även här kollade jag av styrning, halvhalter och övergångar. Vi red volter med övergång till skritt på medellinjen. När detta satt bra red jag en övergång och en halvhalt i stället. Bytte varv emellan också så att det blev en åtta. Växlade mellan lättridning och nedsittning. Lite serpentiner blev det också. Noggrann  med att få igenom halvhalterna också här.

Sedan blev det lite kolla av galopp i båda varven. Här kommer jag ännu inte till så mycket arbete, men jag kan ta ihop några steg ibland och sedan rida på lite mer. Idag tänkte jag extra mycket på att rida de första stegen efter fattningarna också.

Det sista jag gjorde sedan var att se om jag kunde få ihop honom lite till. Kortade upp tygeln riktigt mycket. Kvickade upp benen på honom lite och kom igång i trav och jädrar vad lätt och fin han var. Jag var supernoga med att vara stilla och lätt i handen och vara kvar på hans bakben. Bara korta bitar, lite i båda varven innan jag travade av. Så himla nöjd, både med honom, min egen ridning och min eminenta tränare. Det var gårdagens jobb som möjliggjorde detta korta (30 minuter ca) men angenäma pass.

Min egen träning idag blev att fokusera på en stilla skänkel. Försökte bara hålla om med benen och ge små impulser, inte flaxa bakåt med den som jag såg på gårdagens film att jag gjorde.

Min fina  Ser ni att han fått en ny nosgrimma, svart-vit och inte fullt så bred som originalet. Passar hans lite långa ädla huvud bättre, tycker jag.

Gårdagens ridpass blev bara lite känna-på-våra-problem inför dagens träning. Nozze hade dessförinnan gått två dagar i skogen och vilat en dag så ett lite lätt uppvärmningspass var lagom tyckte vi båda. Jag hade också latat mig och bara ätit påskmat och vilat i solen på altanen så jag ville inte heller gå ut för hårt  .

Kände på lite skritt och halt till att börja med. Lite seeega halter var ett problem. Traven var helt okej och styrbar. Som vanligt lite lätt för att trava iväg på egen hand, men det är inget nytt. Men tänkte på mig själv att jag rider för dåligt på yttersidan. Tar gärna för mycket i inner tygel, skålar ur med skänkeln, men tappar yttern, så det ville jag ha med till träningen. Sedan galopperade vi några varv och med det var vi sedan klara.

Träningen idag började med att ta tag i travarbetet. Forsatte i lättridning, satt ner några steg och forsatte sedan i lättridning igen. Flyttade in några steg från spåret  för att tänka på ytter (även på volt).Ställde lite lätt utåt emellanåt också. Noga med att ge snabba eftergifter och inte bli hängande i för sega tygeltag, för då hänger han tillbaka.

Pustade lite och grejade lite med skritt-halt under tiden. Också att driva in i skritten med förhållning-eftergift snabbt för att få honom att komma ihop.

Travade sedan framåt igen och red serpentiner med täta halvhalter. Dessa tog han jättebra och kom upp och ihop en del. Mycket jobb och lite i taget, men när det blir bra blir det sååå skönt att rida i. Precis det jag trivs med.

Till sist la vi på lite galopp i båda varv. Fattningarna går bra nu (till och med från skritt), men sen blir jag lite efter i drivningen de första stegen, men det blev några sekvenser som får godkänt i alla fall.

Till sist travade vi av, med lång och låg men reglerbar häst.

Jag inser för varje vecka mer och mer vilken klippa till häst jag hittat. Han ställer baske mig upp och gör sitt bästa i alla lägen. Gudarna ska veta att jag inte är världens mest välbalanserade ryttare. Det kan bli lite dragande och klämmande både här och där (jodå, jag har det på film, men det får ni inte se ännu) även om det mesta blivit bättre. Jag har faktiskt fått något bättre bålstabilitet så nu ska jag fortsätta på att händer och skänklar inte ska yva runt fullt så mycket också. Det är verkligen guld värt med denne herre som inte hetsar upp sig så lätt även om jag gör lite "fel".

Lite "urklipp" från filmen:

Här en travsekvens med halvhalt och eftergift:

Efteråt kändes det så här: