Ja, det var så länge det varade. Tanken att det kanske skulle bli ett lättare år. Ett år utan motgångar, där alla skulle få vara friska, glada och lyckliga. Ni som följt bloggen ett antal år vet ju att vårt liv inte alltid varit en dans på rosor (är någons liv det???) mycket beroende på lilla dotterns eländiga sjukdom, en autoimmun historia som jag inte tänker gå närmare in på. Nåväl, idag var hon inne på en undersökning och det visade att hon hade förändringar/sår i matstrupen, inte konstigt att det gjort ont att äta. Stackars min lilla tjej (snart 19 i och för sig, men alltid min lilla). Så förstå att jag är rätt deppad och nere just nu och lider med henne. Ska inte vara så här nu. Sista terminen på gymnasiet och allt. Då ska man bara få se"den ljusnande framtid an" och inte behöva tampas med sådant här.

Hästarna är ju alltid en tröst men det blev ändå bara det nödvändigaste idag då Johanna varit sövd och fick ta det lilla lugna. Jag fick med mig två Prestigesadlar hem från Charlies i alla fall som jag la på DN men tyckte väl inte att någon låg super. Ska rida i dessa tisdag och onsdag är det tänkt.

Moller af Idskov och Johanna