Ibland när allt rullar på finns inte så mycket att skriva om, men eftersom grannklubben ordnade liten lokal dressyrtävling i helgen blir det en liten rapport. Dancer var där i mars och gjorde tävlingsdebut. En mycket barnslig herr Dancer kan sägas, som uppförde sig gräsligt och blev utesluten. Så det var med hjärtat i halsgropen som vi begav oss dit igen. Vinkade av Racke och Dancer med tillhörande ryttare när de skrittade bort genom skogen. 40 minuter senare dök de så upp på tävlingsplatsen. Jag hade då hunnit göra min plikt och startanmält ekipaget. Gott om tid var det också så Dancer fick insupa miljön i lite lugn och ro. Först hade han lite svårt att gå ifrån Racke, men jag tror att den gamle kloke på sitt tysta vis sa till honom att det var ok att vara lite självständig. Efter en stunds skrittande på stallplan gick han faktiskt lugnt och stilla in i lilla ridhuaet för en stunds framridning. Lika duktigt gick han sedan in i stora ridhset OCH HAN GICK SEN OCKSÅ IN INNANFÖR DRESSYRSTAKETEN NÄR DET BLEV HANS TUR. Dagens mål nr ett var därmed genomfört. Lite okoncentrerad emellanåt var han väl. Jätteintressant när en ny bekantskap dök upp i collectring, men när starsignal kom var han redo. Programmet genomfördes från A- Ö utan några större missöden. Några hörnen genades igenom. En galoppfattning blev lite FÖR bra (TJOHO jag får SPRINGA!), en upptagning kom lite för abrupt (Va, galoppen REDAN slut!). Taktade lite i skritten. Gjorde snygga byten på båda diagonalerna (Redan redo för medelsvår). Men visade pckså upp enorma kvalitéer: Takt och rytm med bärighet, ridbarhet även när han tittade på saker. Domaren tyckte att han var en "härlig häst" med "god takt" trots att han var "något springig". Till och med en liten 8:a slank med i protokollet för en perfekt jämn halt med alla de långa benen under sig! Många 7:or, en del 6:or och några fula 5:or blev det. Efter avslutande halten fick han största kramen för ett väl utfört arbete. Nu ska det bara transporttränas också, sen ska det kanske bli något på lång bana också innan hösten är slut. Vissa problem att få plats på en 40-bana kunde noteras.

Efter detta ville Dancer heeeeem. Han klättrade nästan upp på Racke i sin iver att få komma iväääg nu när han hade varit så duuuuktig så läääänge. Tur att Racke är så snäll. Han bara vände lite huvudet och suckade över ungdomen. Så duktigt han skötte sin uppgift som stöttepelare denna dag. Verkade också som att han trivdes med att bara få vara sällskap och mingla och hälsa på folk han kände.

Foto av Dancer våren 2010.

  Foto av underbare Racke våren 2010. Som vanligt är det Johanna som fotat.