Maria G

31 augusti 2010 16:58

Så tråkigt att ni inte får komma till ro och bara kunna lägga sjukdomshistorien bakom er, hoppas hoppas att läkarna i Linköping kan göra nåt bra!!
Jag har valt att rida Pins utan sporrar man får ju tävla tom lokalt utan så då gör vi det:-) däremot Sessa har jag sporrar på, henne funkar det bra på och hon tar sporren "rätt" på pins känns det mest som om han reagerar negativt när jag rider med sporrar, även om jag har de snällaste runda som finns...lite tråkigt..
M

rackemarie

1 september 2010 17:55

Ambitiösa är de i alla fall, Linköpingsläkarna. Tror att de var tre stycken som var med på undersökningen, varav en professor. Måste väl bli bra då?!

Pins är väl inte så gammal? Är nog bra om man kan spara på sporranvändandet till lite senare i utbildningen. Helst vill man väl slippa använda sporren som drivning utan mer som en hjälp att förfina hjälperna.

Ewa

31 augusti 2010 22:35

Snälla, snälla - lägg en liten röst på min sommarbild på Trixi och Nora som det står om i bloggen. *please* ;)

rackemarie

1 september 2010 17:51

Absolut!

Aramis - En dressyrblogg

1 september 2010 10:07

Ja men det är väl underbart härligt att du har en häst som har så lätt för samling! Jag brukar också komma på mig själv med att sitta och just skratta - skratta för att allt plötsligt blir så lekande lätt och för att man har en häst som misstolkar och istället visar högre skolan :o) All lycka önskar jag er på sjukhuset! Hoppas att allt löser sig nu!

rackemarie

1 september 2010 17:50

Ja Gold är helt fantastisk! Visst är det positivt när de misstolkar i den riktningen! Men vad jag tycker är svårt är att få fram henne ur samlingen, speciellt i galoppen. Tipsa gärna! Tack för lyckönskningen. Det värmer!

mia

1 september 2010 16:59

Jättetråkigt för Johanna och dig. Vet ju vad det är för sjukdom, så, full respekt. Tycker din dotter är en kämpe, som ändå tar sig till stallet och som kan rida . Och att du håller i ridningen och bloggandet , det är riktigt bra gjort.
Men Rackemarie!!!!!!Du HAR ju DET!!! DET som eftertraktas så hett, sitsen, med långa ben, jag menar , korta ben, hade kunnat vara korta, men " korta ben", kan ju även vara långa, det är dom på dig och BLICKEN! här är en som VET vart hon ska!
Bara en sådan sak! Imponerad!
Försökte på ett tappert vis, få till din beskrivning av den där flexiga känslan av magen, den är värd mycket tanke.
mia

rackemarie

1 september 2010 17:46

Alltid lika snäll mia. Ska ta till mig det där om de kortlånga benen. Blicken försöker jag jobba med. Visst är det lätt att man fastnar med den i nacken på hästen (eller på sina egna händer). Risken är ju överhängande att man rider på nån! Johanna är hemskickad med lite ny medicin, men i stort såg det bra ut. Nu håller vi tummarna för ett snabbt tillfrisknande.