Igår gick ridningen hyfsat mycket bättre. Kanske tack vare lite hjälp jag fick av Johanna. Han är lustig lilla hästen. Ju mindre jag gör desto mer gör han och så fort jag försöker göra något så spänner han sig och allt blir pannkaka. Nåväl, nu kunde vi i varje fall skritta och trava i en någorlunda stadig form (med vissa undantag). Jag försöker bara hitta känslan i honom och inte tänka för mycket. Det största problemet är att han tappar takten så lätt, men ett klart fall framåt. Jejja kom också ner efter att hon var klar med Dancer och hon tyckte att jag red honom BÄTTRE än för ett år sedan. Tror att ridningen av Gold har gjort detta. Hon har visat mig vägen till hur det ska vara, underbara häst.

Idag var det uteritt för Racke och Dancer, men det blev bara skritt och trav, pga all is på vägarna. Grabbarna skötte sig utmärkt. De reagerade knappt ens när massor av snö brakade ner från ett tak precis bakom dom. Tänk vad bra för den lille treåringen att få vara ute med 19-åringen!